baladrar

baladrar [bah-lah-drar’]
verb neuter
1. To cry out, to shout. (n)

Verb Conjugation for "baladrar"

Infinitive
baladrar
Gerund
baladrando
Participle
baladrado
Presente Pretérito Imperfect Futuro Subjuntivo
Yo baladro baladré baladraba baladraré baladre
baladras baladraste baladrabas baladrarás baladres
Ella/Él/Usted baladra baladró baladraba baladrará baladre
Nosotros baladramos baladramos baladrábamos baladraremos baladremos
Vosotros baladráis baladrasteis baladrabais baladraréis baladréis
Ellos/Ustedes baladran baladraron baladraban baladrarán baladren
Complete baladrar conjugation
Have a Spanish question? Get help from experts!