fulminar

fulminar
transitive verb
1to strike down (sujeto: enfermedad)
  • un rayo la fulminó -> she was struck by lightning
  • fulminar a alguien con la mirada -> to look daggers at somebody

fulminar [fool-me-nar’]
article & verb transitive
1To fulminute, to emit lightning (con rayo).
2To throw out as an object of terror, to express wrath.
  • Fulminar a uno con la mirada -> to look daggers at somebody

fulminar
verbo:transitivo
1 (destruir) to strike down
murió fulminado por un rayo he was struck dead killed by lightning;o
fulminar a algn con la mirada to look daggers at sb
2 [+amenazas] to utter;contra against
verbo:intransitivo
to fulminate; explode

Verb Conjugation for "fulminar"

Presente Pretérito Imperfect Futuro Subjuntivo
Yo fulmino fulminé fulminaba fulminaré fulmine
fulminas fulminaste fulminabas fulminarás fulmines
Ella/Él/Usted fulmina fulminó fulminaba fulminará fulmine
Nosotros fulminamos fulminamos fulminábamos fulminaremos fulminemos
Vosotros fulmináis fulminasteis fulminabais fulminaréis fulminéis
Ellos/Ustedes fulminan fulminaron fulminaban fulminarán fulminen

Word of the Day: evidentemente

evidently, plainly, clearly, obviously